Vanliga frågor familjerätt

För barnets skull är det förstås bäst om föräldrarna kan enas om vårdnaden ska vara gemensam, var barnet ska bo och hur umgänget med den andre föräldern skall se ut. Ibland kan det dock vara otroligt svårt att enas, till och med omöjligt. Man kanske är sårad, besviken, rädd eller till och med hatar den andre föräldern. Få saker rör upp så starka och primitiva känslor som separation och bråk om barnen.

Vid Familjerätten/Socialtjänsten i kommunen där barnet bor (dvs är mantalsskrivet) kan man få hjälp med s.k. samarbetssamtal där föräldrarna, med stöd av en handläggare, kan försöka hitta en lösning.

Om man försökt med samarbetssamtal och det inte leder framåt så kan man ta hjälp av en advokat. Advokaten kanske då också (beroende på hur ärendet ser ut) försöker finna en lösning där föräldrarna kan enas. Om det inte är möjligt kan advokaten ansöka om stämning i domstol.

Domstolens handläggning av barnärenden är inte lika formell som om det vore ett vanligt tvistemål. Ofta håller domstolen flera sammanträden, i syfte att försöka komma till en lösning som föräldrarna är överens om. Om domstolen inte kan få föräldrarna att enas så tvingas domstolen fatta ett beslut om hur vårdnaden, boendet och umgänget skall se ut för barnet. Ett sådant beslut av domstol föregås oftast av att socialtjänsten fått i uppdrag att göra en s.k. vårdnad-, boende- och umgängesutredning där de slår fast vad de tror är bäst för barnet.

När socialtjänsten gör sin utredning träffar de föräldrarna och barnet, hämtar information från skolan och från andra som finns i barnets nätverk.

I ärenden gällande vårdnad, boende och umgänge skall man alltid utgå ifrån vad som är bäst för barnet. Det handlar således inte om rättvisa eller om att vinna eller förlora – det handlar om barnets bästa. Tyvärr kan resultatet av en vårdnadstvist i extrema fall resultera i en djup konflikt och stark polarisering, där föräldrarna och deras familjer ställer sig emot varandra, vilket i sin tur resulterar i att barnet förlorar sin möjlighet att vara fri i kontakten med sina släktingar på båda sidor. I andra fall kan en dom på hur umgänge osv skall fungera vara en lättnad för barnet och alla spänningar släkterna emellan släpper när tvisten är över och/eller föräldrarna enats.

Du kan vända dig till Försäkringskassan så kan de i vissa fall betala ut underhållsstöd till dig. De kräver sedan pappan på pengarna.

Det går också att väcka talan i domstol om underhållsbidrag om man av något skäl anser att den andre föräldern skall betala ett högre underhåll än det belopp som utbetalas i underhållsstöd av försäkringskassan.

Notera att det är skillnad på underhållsstöd och underhållsbidrag. Underhållsstöd är det som utbetalas via Försäkringskassan och som uppgår till 1.573 kr/mån och barn. Underhållsbidrag är något som parterna måste enas om eller en domstol måste besluta om. Underhållsbidraget fastställs utifrån beräkningar vari ingår föräldrarnas respektive kostnader, inkomster och barnets kostnader, m.m. Det finns en beräkningsmall på Försäkringskassans hemsida även för underhållsbidrag som man kan använda för egna beräkningar av underhållsbidragets storlek.

Praxis säger; tidigast från 3 års ålder, i vart fall om man pratar hela veckor åt gången. Men det finns de föräldrar som enas om växelvis boende för yngre barn än 3 år. Vanligt är då att man har ett schema där veckan delas upp och man byter sinsemellan om 2+2+3 dagar. Men det bygger vanligen på en frivillig överenskommelse mellan föräldrarna. Domstolarna brukar inte döma till ett växelvis boende för barn yngre än 3 år. Hur barnet skall bo beror på hurdan anknytning barnet har till sina föräldrar. Det går inte att säga att det beror på själva åldern. Det beror på barnet och föräldrarna i det aktuella ärendet. Ett växelvis boende ställer krav på att man har ett särskilt gott samarbete och att båda föräldrar är lyhörda för barnets behov. En förälder som varit helt frånvarande i barnets liv kan inte bara komma och kräva växelvis boende från ena dagen till den andra. Det krävs att den föräldern bygger upp en anknytning till barnet först. Ett växelvis boende ställer också praktiska krav såsom att båda föräldrar skall ha närhet till dagis, skola, barnets kamrater, fritidsaktiviteter, osv.

En människa kan ha en psykisk sjukdom och ändå fungera som förälder. Det går inte att säga generellt att om man har t.ex. Borderline så kan man inte ta hand om sina barn. Så enkelt är det inte. Om du anser att mamman brister i omsorg så får du förklara på vilket sätt detta tar sig uttryck och så får kan man försöka få omsorgsförmågan utredd så att man kan kartlägga på vilket sätt hon brister och därifrån se om de brister som påvisas är av sådan allvarlig art att hon är olämplig som vårdnadshavare.

Om barnet har sin hemvist i Sverige kan man väcka talan i svensk domstol. När det gäller länder som undertecknat Haagkonventionen finns goda möjligheter att få hem barnet men det finns definitivt inga garantier. Precis som i vanliga vårdnadstvister kan en sådan process ta tid. Bra information och information om vilka länder som tillträtt Haagkonventionen framgår av UD:s hemsida.

I familjerättsliga tvister tillämpar vi den av staten fastslagna rättshjälpstaxan som, inklusive moms för år 2017, är: 1.678 kr/timme i arvode, 1.538 kr/timme i tidsspillan och 38,50 kr/mil för bilresa.

I många fall täcks kostnaderna för juridisk hjälp av rättsskyddet i en försäkring eller av staten – rättshjälp. Om du inte har rätt till rättshjälp eller rättsskydd måste du finansiera ärendet själv.

Vi åtar oss främst ärenden i Stockholmsområdet. Om du kommer från annan ort är det inte säkert att domstolen, rättshjälp eller försäkringen täcker de extra kostnaderna för tidsspillan och resor som det innebär att ha ett ombud från en annan ort.

Kontakta oss så tar vi kostnadsfritt reda på om du har rätt till rättshjälp eller rättsskydd.

Rättsskydd ingår i en hemförsäkring och i vissa andra försäkringar. Rättsskyddet finansierar rättsliga tvister som rör ditt privatliv. I försäkringsbrevet eller i försäkringsvillkoren framgår hur rättsskyddet är utformat. Vanligtvis är självrisken 20% av kostnaderna. Vissa försäkringsbolag har dock en högre självrisk, men sällan högre än 25%.

Vid vårdnadstvister brukar rättsskyddsförsäkringen bara gälla om föräldrarna varit separerade i minst 1 år. Du måste ha haft en eller olika hemförsäkringar (oavsett försäkringsbolag) i 2 år utan avbrott.

Vid ärenden där du själv skall stå för kostnaden eller där rättsskyddsförsäkringen skall användas för att finansiera en tvist vill vi vanligtvis ha in en överenskommen summa i förskott på vårt klientmedelskonto.

Om du inte har någon försäkring med rättsskydd kan du få hjälp med kostnaderna av staten – rättshjälp. Rättshjälp beviljas fysiska personer vars ekonomiska underlag inte överstiger 260.000 kr/år.

För att rättshjälp skall beviljas skall du i normalfallet inleda med en timmes rådgivning vilken du vanligtvis får betala själv. Om du beviljas rättshjälp skall du betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till dina ekonomiska förhållanden.

Mer info om rättshjälp finner du på Rättshjälpsmyndigheten.